ETT ÅR!!!
Idag är det ETT ÅR sen jag opererades!! Herre jösses vad fort tiden går!
Just nu för exekt ett år sen låg jag på operationsbordet och kirurgen hade nyligen börjat...
Jag har inte en enda gång ångrat mitt beslut att förminska brösten, jag såg fram emot det sen jag väl hade bestämt mig, även om jag blev lite nojig och orolig ett par gånger. Jag är evigt tacksam att jag fick operationen av landstinget och blev av med alla mina besvär. Jag är överlycklig att jag gick igenom det, det har definitivt förändrat mitt liv till det bättre.
Jag är mer nöjd än vad jag hade kunnat föreställa mig. De hade helt klart kunnat vara lite mindre, och det är konstigt att jag tycker det eftersom jag innan operationen var så rädd att de skulle bli för små, antagligen för att jag var så van vid stora att det skulle kännas konstigt och kanske lite rädd att jag skulle känna mig amputerad. Hur som helst så är jag ändå grymt nöjd, värken är borta, jag kan röra mig på ett helt annat sätt. Jag kan göra precis vad jag vill med min kropp nu, jag kan springa och hoppa utan smärta. Ärren är jättefina och har bleknat så mycket att de knappt syns. Jag kan köpa en vanlig bh i en vanlig affär, jag behöver inte längre beställa över internet från England. Jag kan använda i princip vilken bikini jag vill och vilka kläder som helst. Jag ser inte vulgär ut i urringat och jag måste inte köpa minst storlek 42 för att de ens ska få plats. Jag skäms inte längre för att visa mig ute och jag behöver inte flera lager kläder för att dölja något.
Höger bröstvårta drar sig gärna inåt och där är en liten knuta inne i vårtgården, jag ska fråga kirurgen om det på sista återbesöket. De är som sagt lite stora och jag hade inte klagat om de satt någon centimeter högre upp. MEN jag är så himla nöjd och glad, de är perfekta!