Min bröstförminskningsblogg

Idag är det fem månader sen jag opererades, jösses vad fort det går!!

 

Igår kväll när jag tog av bhn var där blod och någon klet i den, bulan hade spruckit. Jag tvättade händerna noga innan jag vågade röra den, sen tog jag en tops och drog över den, men det kom inget. Såg att där var ett hål, så jag klämde försiktigt som om det var en finne. Ut kom blod och ett vitt klet, inte rinnit utan väldigt kompakt. Kvar var ett hål rakt in i bröstet, väldigt litet, men ett hål. Jag blev panikslagen och livrädd, min största oro har hela tiden varit hål och infektioner. Kletet luktade inte, det såg inte konstigt ut i hålet, lite rött runt om men inte så farligt. Dock blödde det en hel del. Jag luftade ett tag innan jag skulle gå och lägga mig.

Idag när jag vaknade var jag sjukt nervös inför hur det skulle se ut, jag skrämmer lätt upp mig själv och tar alltid ut det värsta i förskott. Min sovbh är kritvit, så blodet syntes ju extra tydligt, inte jättemycket blod men en fläck. När jag sen tog av bhn blev jag förvånad och lättad, där var gammalt blod i hålet men det har börjat att dra ihop sig redan!

 

Ringde ändå Akademikliniken idag för att höra om det är något speciellt jag ska tänka på. Pratade med en himla trevlig undersköterska! Hennes första fråga var "är det i korset där alla hudflikar går ihop?". Hon sa att det antagligen var en suturknut som velat komma ut. Stygnen inne i kroppen absorberas ju upp och man kissar ut det, men just knutar är lite besvärliga och vill ofta komma ut det hållet  istället. Jag skulle inte göra någonting, inte ha Prosil över såret förrän det är läkt. Blir det värre eller inte drar ihop sig skulle jag höra av mig så de kunde titta på det. Så nu är jag lugn igen!

 

Jag är väldigt imponerad över de som fått infektioner men ändå är lugna och tar det hela med ro. Själv flippar jag ut av ett litet hål...