Min bröstförminskningsblogg

Bröstförminskning med hjälp av Landstinget, Akademikliniken Malmö 20 juni 2012

Dag 30: En månad!

Publicerad 2012-07-20 08:30:00 i Månader

Just nu för en månad sen låg jag på operationsbordet! Mycket har hänt sen dess, och mycket händer hela tiden.

De första veckorna ilade det i ärren så fort jag frös, det var väldigt obehagligt, men det har gått över, som tur är.
Efter operationen var jag jättejättetrött i två veckor, de två veckorna låg jag i sängen typ dygnet runt. Jag blir fortfarande trött väldigt fort och lätt, orkar inte gå några längre sträckor utan att bli andfådd och trött, men det börjar väl bättra sig lite tror jag.
Formen på brösten ändras också hela tiden. I början var de fyrkantiga och gick ut mot sidorna och armhålorna, nu har de en fin form tycker jag, men de kommer ju inte ha sitt slutgiltiga utseende förrän efter ett halvår till ett år ungefär.
I två veckor fick jag bara ligga på rygg, i början var det så himla frustrerande, jag höll på att bli tokig av att bara kunna ligga platt, och så fick jag ont i ryggen. Efter två veckor fick jag börja ligga på sidan, men då hade jag vant mig vid ryggläge, och det gjorde lite ont at ligga på sidan. Nu funkar det, men det är skönast att ha en kudde bakom ryggen och unger armarna.
De första veckorna pirrade det väldigt mycket i brösten, speciellt vänster bröst, men det har lugnat sig. Emellanåt hugger det till, bränner till eller pirrar det lite, men det är inte konstant och inte ofta. När det väl händer gör det mig ingenting, eftersom det bara betyder att nerverna försöker hitta tillbaka till varandra igen.
I fyra veckor skulle jag ha stödstrumpor dygnet runt, det var jobbigt ibland, men nu saknar jag dem lite, det känns tomt på benen!
I ungefär två veckor till ska jag ha bh dygnet runt, och sen får jag vara utan på natten, men jag vet inte om jag kommer ta av den ens då faktiskt, den är så bekväm och jag har vant mig vid det.
De första veckorna kunde jag inte böja mig framåt, det kändes som som brösten skulle trilla ut ur såren. Skulle jag ha något från golvet var jag tvungen att sätta mig i huk och plocka upp det så. Nu däremot är det inga som helst problem!
 
Till helgen blir det tejpbyte igen. Ska bli spännande att se hur ärren ser ut nu. Hoppas bara att jag inte svimmar denna gången, får nog äta frukost innan och ta några djupa andetag.

Kommentarer

Postat av: Sara

Publicerad 2013-09-06 10:09:34

Måste fråga, varför skulle du ha stöddtrumpor? Jag har inte enns hört min läkare nämna det :O

Svar: För att minska risker frö blodproppar! Det är vanligt efter större operationer. Jag fick inte heller veta något, förrän efter operationen när jag skulle hem!
forstorabrost.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

De senaste inläggen

Kategorier

Månadsarkiv

Prenumerera och dela