Min bröstförminskningsblogg

Idag är det ett halvår sen jag opererades, efter att ha funderat i ungefär 6 år. Jag minns hur jag som 13 åring önskade att jag hade större bröst... Det fick jag bittert ångra, man ska vara försiktig med vad man önskar sig!

 

För ett halvår sen jag gick in på kliniken med stora, tunga bröst, och gick hem med små, men svullna, bröst. Tiden har gått så fruktansvärt fort! Jag har vant mig så vid brösten nu att det känns som de alltid har varit i denna storleken och att ärren alltid har varit där. Jag får verkligen tänka till för att minnas hur det var innan. Jag minns hur jag precis efter operationen längtade, och tyckte det var evigheter, tills det hade gått två månader. Och nu har det gått ett halvår.

Det har verkligen gått upp och ner dessa sex månaderna. Jag har gått från att älska till att faktiskt avsky mina nya bröst, för att se gå tillbaka till att älska dem. Men trots att jag tyckte så illa om storleken och utseendet ett tag, så har jag inte ens i en sekund ångrat mitt beslut att göra en bröstförminskning.

Det är först de senaste veckorna som jag verkligen börjat trivas igen. Jag har ju insett att det hade sett jättekonstigt ut med mindre bröst till min kropp, och hade bröstvårtorna suttit högre upp hade det inte sett klokt ut. Visst, jag har fått fett som väller över vid armhålorna, vilket jag inte hade innan, men är det verkligen hela världen då? Jag har hellre feta armhålor än stora bröst igen. Och dessutom, de är inte "klara" förrän efter ett år, så det är halva tiden kvar till man egentlingen kan säga något om slutresultatet!

 

En andra milstolpe är uppnådd, jag får nu börja använda bygelbh, och sluta tejpa. Tejpa har jag ju inte gjort på 2 månader, men jag tror jag kommer anväda Prosil åtminstone året ut, eftersom ärren fortfarande är lite, lite röda, i alla fall de som är "undertill"!

Sista milstolpen är om ett halvår, då ska jag träffa kirurgen en sista gång för att visa upp slutresultatet!

 

 

Hur som helst så är jag så himla glad att jag vågade gå igenom hela processen, och jag är så himla tacksam att jag fick komma till just Akademikliniken och att jag fick en så bra kirurg! Jag är så glad och lättad att allt läkte utan några problem, speciellt med tanke på hur orolig jag var över läkningen, jag visste ju att jag läker sakta och dåligt, att jag lätt får hemskt fula ärr och så.

Operationen och läkningen hade faktiskt inte kunnat gå bättre!

 

Bilder från igår:

 

 Båda ärren

 Vänster bröst, fulärret, som inte alls är fult längre!

Häromdagen provade jag en bh på Gina Tricot. Det hade jag aldrig trott, att jag kunde gå in på Gina Tricot och prova en bh, som till och med passade ganska bra!

Och en annan dag rensade jag garderoben, och hittade en gammal klänning jag hade på någon fest för ett par år sen. Jag minns hur brösten hoppade ur och jag fick gå och trycka i dem hela tiden, nu är klänningen sjukt stor, och jag älskar det!

 

Idag var jag i affären Change och provade ut en bygelbh som jag sen köpte. Eller, mamma köpte den som julklapp till mig! Den 20 december är det ett halvår (!!!) sen jag opererades och sen är det alltså fritt fram för att använda bygelbh igen.
Jag har utvecklat ett himla bra ögonmått efter åren med stora bröst! Nuförtiden räcker det att jag kollar på kuporna för att veta vilken storlek jag ska ha, underbandsmåttet får jag dock kolla på lappen.

Damen som jobbade i affären frågade vad jag hade för storlek, jag sa att jag hade förminskat brösten för ett halvår sen och därför inte visste. Men jag tog fram en bh som jag trodde var rätt, och det var precis den jag köpte. Ganska bra gjort tycker jag, haha!

 

Som ni säkert vet är storlekarna på Change helt annorlunda än andra, så jag landade på 70F. Men jag vet ju att storlekarna är små där, och så får man ju tänka på att för ett halvår sen fanns det inte ens storlek i den affären som passade mig, inte i någon annan affär heller för den delen.

 

Det blev i alla fall en vanlig tshirtbh utan inlägg eller konstigheter!

Jag tycker absolut det är värt pengarna, kanske främst för att jag inte tålde tejpen, men mina ärr har verkligen blivit jättefina! De har börjat blekna rejält, är platta, släta och fina.

Igårkväll hade jag ingen bh på mig, bara ett linne med extra tyg vid brösten. Det linnet har jag i svart och vitt och innan operationen hade jag ett på mig varje dag, oavsett vad jag hade på mig, för det där extra tyget spände åt över brösten och höll dem på plats lite extra. Bara det, att kunna ha en tröja utan att behöva ha ett linne under, är en underbar känsla! Ibland har jag linne under ändå, för jag har vant mig vid det och känner mig naken utan, haha. Men oftast har jag bara en vanlig tröja, och det är SÅ HIMLA SKÖNT!

 

Tog några bilder på hur brösten ser ut utan bh. För bara ett halvår sen kunde jag inte vara utan bh, alls. Det blev varmt och svettigt under dem, det kliade och var allmänt obehagligt. Rörde jag mig så hoppade de omkring och gjorde ont. Inte var det snyggt heller, såg hemskt ut faktiskt!